9397 Signalkontrollbil

Militära förband använder sig i fred- och krigstid av signalkontroll för att säkerställa att signalering inte störs och för att kontrollera att radio- och teletrafiken sker enligt gällande reglementen. Dessutom ska signalkontroll upptäcka om information som är hemlig inte sänds så att obehöriga får tillgång till den. Signalkontroll kan också användas för att se till att information inte läcker ut genom röjande signaler, RÖS. Resultatet av signalkontrollverksamheten utvärderas och används sedan till att förbättra rutiner och förebygga framtida skador.

I muséets samlingar finns en signalkontrollbil och under våren 2012 började vi arbetet med att sätta den i stånd igen. Fantastiskt ifall vi kan få något att fungera, men den lägre målsättningen är att det i alla fall ska se riktigt ut när man tittar på materielen. Själva bilen en 939 , står tryggt uppallad i vårt magasin och har inte körts på några år. Vi har inte ägnat någon tid åt fordonet eller till det inbyggda elverket (10 kVA), som drivs med en VW industrimotor, i förrådet kan elektroniken enklast drivas från elnätet. Bilen och hytten har faktiskt tidigare innehållit en Ra 620. Återanvändning således!
Tec

Till bilen hör en utmärkt instruktionsbok avsedd för den personal som ska bedriva tjänsten och många av apparaterna används i många andra sammanhang. I boken finns också en del översiktliga kopplingscheman.

Inledningsvis anslöt vi till 230V för en halogenlampa, som gav både ljus och värme. Inne i hytten låg en hel del enheter för montering i rackarna vid arbetsplatserna, samt en del radiomateriel, som t ex ra 195 och ra 422 med tillbehör. På golvet låg dessutom två st ra 800.  

Nästa dag började vi skruva ihop och montera utrustning i stativen. En del interna anslutningar fick vi utföra baserat på hur kablar, kabelskor och skruvplintar ser ut då scheman saknas.

Thomas gjorde en insats som hukande tyngdlyftare när han fick Ra 800 lådorna på plats under arbetsbordet. Det är inga lättviktsgrejor. Robusta nog att installera t ex på bryggan på örlogsfartyg. Avslutningsvis gjorde vi noggranna anteckningar om saknad materiel att skaffa fram till nästa gång. Det allra mesta finns redan i våra förråd!

 

Signkontroll gruppering

Nästa besök medförde vi blybatterier och med stabil 24V vågade vi ansluta till 400 V tre-fas och slå på all utrustning och det kom ingen rök och gick inga säkringar. Skalor lyser på apparaterna och det surrar hemtrevligt. En del lösa kablar måste nytillverkas för att de helt enkelt saknades eller har klippts av, men nu är allt fast kablage i hytten intakt. En del ytterligare materiel gick att hitta i samlingarna. Som framgår av skissen ovan finns det ett antal antennalternativ och en switch för att koppla olika antenner till arbetsplatserna.

Efter första besöket under 2012 fick vi till sist alla kablar på plats och anslöt för första gången antenner och provade sändare och mottagare. Eftersom bilen står inomhus måste vi upprätta lämpliga antenner utomhus och dra kabel in till bilen. Det finns antenner för sändare och mottagare för olika frekvensband att testa. Förvånande nog fungerade kortvågsdelen allra bäst. Efter en stund började vi undra vilka antenner vi verkligen använde och kunde konstatera att vi kunde ta emot vad som verkade vara en sändning från Sydafrika via en antenn som är fast monterad på bilen, som dessutom står i ett hus med plåtväggar. Om sanningen ska fram så fungerade ingen av UK-positionerna, dvs man kan se att mottagarna tar emot signaler på rundradiobandet men inget hörs i lurarna. Senare har vi kunnat fixa problemen ett i taget. Glappkontakter och oxiderade kontaktdon.

I bilen finns en arbetsposition för trådförbindelser och tre positioner för kontroll av radiotrafik, en för kortvåg och två för ultrakortvåg. Varje radioposition har en kvalificerad mottagare för resp frekvensband. Den medger mycket exakt frekvensbestämning och UK-mottagarna har dessutom möjlighet att indikera om trafik sker på frekvenser strax över och under just den som övervakas. Till varje arbetsplats hör också en kassettbandspelare för att registrera trafiken.

För ingrepp i pågående trafik finns det för en av UK-platserna en Ra 422 som ju täcker de normalt använda frekvensbanden för arméns fältförband. Den andra UK-platsen är utrustad med både en Ra 538, som är en station som används inom flygvapnets bassystem för frekvenser runt 150 MHz, och en Ra 800. Det senare är en marin station som täcker frekvensbandet 100-160 MHz och både AM och FM. Kortvågsarbetsplatsen har en Ra 195 för sändning. Till KV-platsen hör givetvis också en telegrafinyckel.

 

Signalkontrollbil inv
Bilden visar kontrollplats 2: Överst: Ra 538 På panelen: Kontrollenhet och därunder mottagare 602, 20-1000 MHz. Underst: bandspelaren. På hyttväggen: Manöverdon till Ra 800

De olika radiopositionerna har dessutom en switch, kallad kontrollenhet, så att alla mottagare kan avlyssnas från vilken plats som helst. Man kan t o m ha olika mottagare i höger och vänster öra! Sändning kan också ske från en annan plats, men detta kompliceras i alla fall av att frekvensinställning ändå måste göras direkt på sändaren.

Under senare år har arbetet bedrivits litet mer sporadiskt och vi har kontrollerat funktion efter funktion. Just nu (2016) pågår test av kassettbandspelarna. Därefter är det dags att backa ut bilen i friska luften och upprätta antenner mm. Motorn startar snällt och nu har vi tom fungerande stoppknapp och backspeglar. Efter inventering kan man konstatera att bilen är komplett så när som på en antennmast. Men för utställningsändamål vill man ha antennerna lägre. Vi har förstås också en sådan mast att plocka fram ur gömmorna ifall det skulle behövas.

En intressant test som vi ännu inte gjort är att se hur en frekvenshoppande Ra 180 kan observeras av kontrollmottagarna. Lyssna kan man inte, men kan man se att sändning pågår?

 

Thomas Sjödin

Anders Edlund