Samlingar

Teleseum samlingar består i grund av de föremål som insamlats och bevarats av Försvarets Historiska Telesamlingar, en insamling som påbörjades under 1970-talet och som under början på 2000-talet överförts till Teleseum.

I samlingarna finns allt från enskilda föremål till sambands-, lednings- och stridsledningssystem från Armén, Marinen och Flygvapnet. Det är sammantaget en stor mängd föremål, som har ett stort kulturhistoriskt värde.
Även från den civila delen av Totalförsvaret finns föremål och miljöer lagrade.

Telefon och radiomateriel finns representerad med utrustningar från förra sekelskiftet fram till modern tid.
Hela utvecklingseran av telefon, växlar och radio finns i samlingarna.
Radiolänkutrustningar och bärfrekvensutrustningar finns alltifrån då eran började 1943 fram till dags dato. Utrustning av olika slag för optisk signalering finns likaså.
Tidstypiska system från Marinen och Flygvapnet är bevarade.

Här visas några modeller av  telefonapparater.

  • Fälttelefon MT
  • Tfnapp m/05
  • Tfn 386
  • Äldre fälttelefonapp
  • Linjetagare 4-linjer enkeltråd
  • Transformering/Ledntrafo M3

Exempel på proppväxel och olika modeller av snörväxlar.

  • Tfnvx AK 160
  • Tfnvx 30DL m/39
  • Tfnvx 10DL m/39
  • Tfnvx m/31
  • Tfnvx m/53
  • Tfnvx 40DL med Korskopplingsenhet
  • Tfnvx 10DL,2

Större rullande manuella och automatiska telefonväxlar som finns i magasin.

  • Telefonstnbuss-131 (Ormen Långe)
  • Stnvagn m/31 (Beda)
  • Tfnstnkärra 100DL
  • Televx 400
  • Tfnstnvagn

Materiel för textöverföring finns med exempel på olika fjärrskriftutrustningar, Miltex och datautrustning.

  • Hellskrivare
  • Fskr 308
  • Fskr 508
  • Fskrbord 001B
  • Fskrbord 002
  • Miltex
  • ABC 800 materiel
  • MAS-Centralenhet, Terminal, Skrivarenhet

Bildöverföring

Behov av bildöverföring har alltid funnits och innan vi fick datorsystem med mail fanns betydligt enklare system.
Museet har den första Telefaximil som fanns i Sverige. Den användes på 40- och 50 talet. Sedan kom utvecklingen av telefax igång.

  • Telefaksimil
  • Telefax

Radiolänkutrustningar med bärfrekvensapparater.

  • Bf 211
  • Bf 421/Sö 471
  • Bf 531
  • Bf 541 och GM 322
  • RI 320
  • RI 340
  • Rltgb 1312
  • Sb hytt på 939
  • Radiolänkcentral RLC hytt på Tgb 30
  • Tung radiolänk, Rl 721

I samlingarna finns även viss kryptoutrustning.

  • Chiapp m/40
  • Chiapp m/40T
  • Kryapp 101
  • Kryapp 110
  • Kryapp 210
  • Kryapp 301

Radio

Från radiosidan finns det en omfattande samling apparater och fordon.
Några exempel på bärbara radiostationer, både äldre kortvågs till modernare ultrakortvågsstationer.

  • 25W Sv
  • Ra 100
  • Ra 105
  • Ra 110
  • Ra 120
  • Ra 130
  • Ra 135
  • Ra 140
  • Ra 145/146
  • Ra 190
  • Ra 195
  • Ra 200
  • Ra 421
  • Ra 422
  • Ra 500
  • Elektronrör

Radiomottagare.

  • Hammarlund m/42
  • MT 600
  • MKL 941
  • Mottagare m/41
  • Rundradiomottagare
  • MT 910
  • Transistormottagare
  • Transistormottagare AGA
  • Mottagare m/42
  • Radiomottagare Philips

 Större tyngre och fordonsburna stationer är t ex ra-620 och Mttgb 937.

  • CT 450
  • Ra 620
  • Ra 630
  • Ra 800 W
  • Rabv 2061                                       

FN-tjänst

Under den tid Sverige hade FN-styrkor på Cypern och i Libanon var det endast kortvågssamband, med telegrafi och fjärrskrift, som fanns för trafiken till/från Sverige.

  • Här finns en radiohytt som funnits både på Cypern och i Libanon.

Övrigt

  • En radarstation PS 04 från luftvärnet.
  • Lite äldre kärror och vagnar.

Av Marina strids-och eldledningssystem ses här några exempel:

ERSTA

Museet har tillvarataget hela det ledningssystem som fanns vid ERSTA-batteriet på Landsort och som var det sista ERSTA-systemet som avvecklades.
Delar av detta system har åter driftsatts och målsättningen är att i museet förevisa ett fullt fungerande system i autentisk miljö.

  • STRIKA

SESUB

Ett SESUB 900, som var strids- och eldledningssystem på svenska ubåtar från 80-talet fram till efter sekelskiftet finns delvis driftsatt i museet.

Arte 719

En artillerieldledning med radar monterat i en hydda (rörlig arte 719) kunde efter omfattande arbete köras igång igen och återinvigas vid  regementets dag den 5 sept, 2009.

PS 821/T

I museet finns även en radar PS 821/T. Även den kunde driftsättas och vara igång under regementets dag 2009.
PS 821/T är en bärbar radar för närspaning och som anskaffades under senare delen av 60-talet och början av 70-talet. Den användes för målföljning vid lätta robotbatterier (Rb 52) och som spaningsradar.
Radarn är uppdelad i ett antal enheter som kunde bäras och upprättad fungera under alla tänkbara väderleksförhållanden.
Den är byggd med transistorteknik.

Några exempel av stridsledningssystem från Flygvapnet:

En transportabel radargruppcentral (rrgc/T) har tillvaratagits och under vintern/våren 2008 har detta system åter satts i drift och kunde ges en högtidlig återinvigning vid regementets dag i augusti 2008.

  • StriC 50 position
  • StriC 90 –position
  • op-position i rrgc
  • TMR 20
  • Signalstations vagn

Dokumentation gällande renovering av en PJ 21/R i Linköping.

I Kristianstad pågår ett projekt med renovering av en datamaskin DS 9000. DS 9000 är ett system som togs i bruk under tidigt 1960-tal för flygstridsledning.

Civila lednings- och telesystem.

Från Televerket har tillvaratagits en äldre telefonstation.
Stationen är helt intakt och har en gammal telefonväxel std m/41 200-nummers.
Alla gamla stationshandlingar, kartor och ritningar finns kvar.
Växeln är i drift och det går att ringa telefonsamtal i den, dock enbart ett samtal åt gången då det inte finns någon ”överordnad” station i systemet. Det finns emellertid planer även på detta.
Det är en tidstypisk telefonväxel för det allmänna telefonnätet och som fanns i varje samhälle (by), mindre som större.
En ”modernare” telefonväxel typ A-204 (med koordinatväljare) finns som mobil telefonväxel. Den var avsedd att kunna sättas in och ersätta en telefonväxel någon stans i landet som hade blivit utslagen av olika skäl, t ex en brand.

  • Telefonstation med tfnvx Std m/41 200-nrs
  • A-204

Dokumentation

Utöver den omfattande föremålssamlingen finns det en stor mängd teknisk och taktisk dokumentation, böcker, bilder och bildspel i museet.

Tyvärr är det så att av utrymmesskäl i museet kan vi inte visa huvuddelen av de vagnar och kärror som är att betrakta som hjulfordon. De finns uppställda i magasin och kan enbart visas efter särskild överenskommelse.
Magasinen är delvis i närheten av museet, men finns också i Sörmland.

 Instrument.

  • Linjekontrollbrygga m40
  • Linjekontrollbrygga m60