DS 9000

När flygvapnet i mitten på 50-talet planerade för ett nytt stridsledningssystem som skulle ersätta det befintliga manuella m/50 systemet utgick man från att det nya systemet skulle ha en hög grad av automatik i arbetet med att följa mål och skapa luftlägesbild med hög noggrannhet, allt för att avlasta operatörerna. Det skulle även finnas kalkylatorer för att beräkna den styrkurs som jakten skulle flyga för att på bästa sätt nå utgångspunkten för vapeninsats. FOA medverkade i arbetet att utforma systemlösningen.

I början på 60-talet fick Kungliga Flygförvaltningen, KFF, uppdraget att anskaffa databehandlings- och presentationsutrustningar till radargruppcentralerna, rgc. KFF valde då att ”realisera” kalkylatorn för styrkursberäkning med datamaskinen DS 9000 från Facit Elektronikindustrier i Åtvidaberg. Företaget Autocode fick uppdraget att utveckla jaktstridsledningsprogrammet för styrkursberäkning i DS 9000. Den beräknade styrkursen sändes via starka radiosändare till jaktflygplanen och styrkurs och målinformation presenterades för flygföraren. Svenska flygvapnets styrdatafunktionen väckte berättigad beundran världen över.

DS 9000  installerades i alla rrgc. Den första togs i bruk i mitten på 60-talet och de övriga installerades successivt under de följande åren. Alla maskinerna fungerade i stort sett felfritt under alla de år som de var i drift. Det var en av de första transistoriserade maskinerna i Sverige och den hade en för sin tid en mycket modern konstruktion. Den användes också vid utbildning av driftstekniker i grundläggande datamaskinteknik och programmering under flera år.

DS 9000 hade ett minne på 4 kord om 20 bit. Den funktionella utvecklingen av rrgc krävde snabbare datamaskiner och framför allt maskiner med stor minneskapacitet. Den ersattes därför men den togs inte bort.

Kring 1990 togs beslutad om att successivt avveckla rrgc-anläggningarna och kring 2000 var all utrustning utriven och körd till skrotning. Som tur var så räddas den DS 9000 som funnits i Åtvidabergsanläggningen och den finns nu oskadd och i användbart skick i museet i Åtvidaberg. Den maskinen, som funnits i anläggningen utanför Karlskrona, plockades upp från skrotcontainern i sista minuten och monterades ihop igen av fd driftchefen Rune Wallin. Han kom sen överens med kamratföreningen på F17 om att den tills vidare kunde få förvaras i deras förråd. Tyvärr så utbröt en brand i byggnaden men alla kamratföreningens prylar, inklusive DS 9000, klarade sig och de transporterades ut till ett kallförråd på Hagshultsbasen. Där har DS 9000 legat i flera år och ingen visste egentligen vart den tagit vägen.

2010 började Bengt Olofsson (fd driftchef på rrgc i Kristanstadstrakten) och Rune Wallin tillsammans med fd rrgc-teknikerna Kjell Eriksson, Tommy Brinck och Evert Clair i Kristianstad att fundera över om de inte skulle försöka leta upp den gamla DS 9000 och försöka få liv i den. Alla fyra hade under sin aktiva tid gjort en hel del program för olika ändamål och de kände och känner starkt för denna maskin.

Vi frågade bastroppschefen på Hagshult om de kunde leta fram maskinen men de kunde inte hitta den. Kjell och Tommy åkte upp till Hagshult och tillsammans letade man igenom förrådet där Kamratföreningens prylar skulle finnas men man hitta ingen maskin och var nära att ge upp. Vid en genomgång i ett annat förråd hittades till slut maskinen. Den låg på ”rygg” med andra prylar ovanpå så det var inte lätt att se den.

Bastroppchefen ville inte lämna ut DS 9000 utan någon form av direktiv, helt naturligt. Det har tagit nästan ett år av resultatlösa samtal, kontakter, skrivelser med fd ordförande i kamratföreningen och olika handläggare på flottiljen för att få fram ett besked till bastroppchefen att han kunde lämna ut maskinen. Otroligt för egentligen är maskinen är skrotad, den finns inte i försvarets register, den har inte överlämnats till museiorganisationen eller kamratföreningen och finns inte i deras register. F17 har egentligen bara ovetandes ställt upp med förrådsutrymme.

Nu är det äntligen klart och det fortsatta arbetet kommer att ske i Teleseum regi. Projektledare är Olle Stedt. Allt tekniskt arbete kommer att göras av Kristianstadsgruppen som får ses som en filial till Teleseum i Enköping. Projektplan finns uppgjord.

Maskinen ska hämtas i v 1142 och ställas upp i ett utrymme som Artillerimuseet i Kristianstad lånar ut tillfälligt.  Sen startar det mödosamma arbetet att rengöra och försöka få igång maskinen. Den har ju hanterats ovarsamt i många år så det är inte säkert att det går att få igång den. Men bara att kunna visa upp denna raritet är ett stort steg. Det är sannolikt ett arbete som säkert tar många månader i anspråk. Förhoppningsvis kommer arbetet dokumenteras med dagböcker, fotografier mm.

Tekniskt underlag till DS 9000 saknas. Visst underlag finns på Tekniska museet i Stockholm men det tillhör sannolikt de maskiner som tidigt inköptes till FOA för simuleringsverksamt och Prov och Försök och kan nog inte användas rakt av. Vi får leta i Krigsarkivet, på Flygvapenmuseet och på lokala flottiljmuseer.

Man måste nog ha jobbat med denna maskin och känna till dess bakgrund, den framsynta konstruktion, den suveräna driftsäkerheten mm för att känna och inse att det är något speciellt med denna maskin.

Läget 2012-02-09

En glad nyhet! Äntligen har vi fått igång Facit DS9000. Igår lyckades Evert Clair och jag få igång maskinen. Nu går maskinen felfritt på det inbyggda testprogrammet. Många utmaningar återstår innan vi har en helt fungerande maskin.

Nu är fokus på att ansluta stans, läsare, skrivmaskin och manöverpanel. Utan dessa utenheter kan vi inte köra testprogrammen.

Största problemet är skrivmaskin och manöverpanel. Maskinen saknar en skrivmaskinselektronik som innehöll 15 kretskort. Samtliga 10 skrivmaskins-elektronikenheter är skrotade. Torsten Ohlsson en före detta arbetskollega till oss har byggt en ny skrivmaskinselektronik åt oss.

Problemet just nu är att vi saknar en Epson MX-80 matrisskrivare. Även manöverpanelen blir en utmaning. Manöverpanelen saknar nämligen kablage och 4 st 75-poliga kontakter. Dessa kontakter finns inte i Sverige men vi har hittat kontakterna i England.

Nu en sammanfattning av den problemfyllda återstarten.

Första chocken kom i Hagshult när vi fann maskinen i ett kallförråd där maskinen förvarats i 12 år. Andra chocken kom när vi fann att ett viktigt kretskort saknades. Inga sådana kretskort finns kvar. Efter många dagars hemarbete lyckades Evert Clair modifiera ett befintligt kort i maskinen.
När vi skulle spänningsätta maskinen startade den inte. Eftersom det är omöjligt att ansluta manöverpanelen måste en plint byglas. Under denna felsökning upptäckte vi att vi helt saknade schemaunderlag och dokumentation på maskinen.

Tommy Brink fann schemaunderlag och funktionsbeskrivning på Tekniska Museet och Krigsarkivet. Hässleholms bibliotek fjärrlånade det aktuella underlaget. Tack vare denna möjlighet kunde Tommy skanna in det aktuella underlaget. Efter Tommys bearbetning har vi nu ett nästan komplett underlag. Även Facits originalbeskrivning är inskannad. Nu saknar vi endast kortritningar på varje kretskort vilket är ett stort problem när vi hittar ett felaktigt kretskort.
Evert är tvungen att göra en egen kortritning på varje felaktigt kretskort vilket tar många timmar i hemmet ja ibland dagar.

Utan Tommy och Everts otroliga arbete, Tommy med underlag och dokumentation, Evert med framtagning av det saknade kretskortet och reparation av felaktiga kretskort hade vi aldrig fått igång maskinen.

Under senaste 3 veckorna har vi hittat ett 10-tal felaktiga kretskort. Flera av de felaktiga kretskorten hade komponentskador som troligtvis uppstod när man kastade samtliga kretskort i en container när man skrotade maskinen.

Läs en summering av projektet: